Första dagen på min resa till ett välbefinnande. Jag är nere på botten nu men har siktet inställt på att komma upp till ytan. Det kommer ta ett tag men det första steget är taget. Jag har sökt hjälp och ska med det kunna bli en bättre människa någon gång under detta år. 
Jag har drivit mig själv så långt ner att jag missat det som är viktigast. Att mina nära och kära också mår dåligt av att jag stoppat huvudet i sanden. Men nu har jag vaknat och jag ska klara det den här gången. 
Att vara människa i dag är inte lätt för en del. För vissa är det nog det men för oss som saknar en bit av en välbefinnande barndom trycker bort det dåliga från det och rusar på utan att stanna upp. Släcker bränder stup i kvarten. För min egen del är det att jag har stoppat huvudet i sanden och dövat min smärta med att köpa saker och struntat i att betala räkningar. Jag är rädd att öppna kuvert. Allvarligt och på riktigt. Jag vet faktiskt inte var det beteendet uppkom och varför just DET är så obehagligt. Men så har det alltid varit. 
Idag ska jag träffa en läkare. Jag hoppas med det mötet att få komma i kontakt med en psykolog som kan börja jobba med mig. Imorgon ska jag till skuld- och budgetrådgivningen. Sedan börjar arbetet. 
 
 

Kommentera

Publiceras ej